A
|
|
Ana
|
Man eller kvinna som
probanden härstammar ifrån i rätt nedstigande led
|
Anförlust
|
Far och mor har gemensam
ana
|
Annexförsamling
|
I ett pastorat som består
av mer än en socken är den ena socknen moderförsamling, de övriga
annexförsamlingar
|
Antavla
|
En probands anfäder
|
Augmentshemman
|
Hemman vilkas ränta
tillfaller rusthåll, vilkas stamhemman inte är tillräckligt bärkraftiga
för att ensamma utgöra ett rusthållsnummer
|
B
|
|
Backstuga
|
Stuga med lite jord
omkring, står på ofri grund
|
Barnakvinna
|
Barnaföderska
|
Beskedlig
|
Klok, ordentlig, ärbar
|
Besoven
|
Har haft sexuellt umgänge
mot sin vilja
|
Biltog
|
Fredlös, bannlyst, landsförvist
|
Bol
|
Boning, boställe
|
Borgare
|
Invånare i en stad, med
fullständiga rättigheter
|
Burskap
|
borgarrätt
|
Byrätt
|
Domstol på sockennivå för
smärre tvister
|
Bårkläde
|
Långt ofta vitt med flätad
kant, läggs om båren som prydnad
|
C
se även K
|
|
Cavera
|
Ställa säkerhet, gå i
borgen för någon
|
Charta sigillata
|
Stämpelpappersavgift
|
Condicio, Conditio
|
Villkor, avtal,förslag
|
Confirmare, Confirmatio
|
Stadfästa, bekräfta
|
D
|
|
Danneman
|
Hedersman
|
Deloman
|
Skiljeman, God man
|
Despondeo, Desponsatus
|
Trolovad
|
Dilation
|
Uppskov, frist
|
Dräng
|
Äv ogift man
|
Dubbelt hor
|
Könsumgänge mellan två
som båda är gifta med annan
|
Dygdädel
|
Kysk; ogift kvinna av lägre
klass
|
Dymedelst
|
Därigenom
|
E
|
|
Education
|
Uppehälle, uppfostran
|
Ejus loco, e.l.
|
I hans ställe
|
Elak, ilak
|
Dålig, oduglig; svag,
kraftlös
|
Emedan
|
Under tiden
|
Ench., Enchl., Enk
|
Änka, Änkling
|
Enfaldig
|
Enkel; olärd, menlös;
oskyldig; rättfram; person som inte innehar högre ställning
|
Enkelt hor, enfalt hor
|
Ogift som har samlag med
gift person
|
Ens
|
På samma sätt; äntligen
|
Enskild skrift
|
Enskild kyrkotagning, t ex
i sakristian, som mor till oäkta barn straffas med efter lägersmål.
Sker inför prästen och 3-4 av församlingens förtroendemän.
|
Epitafium
|
Minnestavla, ofta intill en
grav i kyrkan
|
F
|
|
Fadder
|
Dopvittne, Gudmor, Gudfar
|
Familia: Familiaris
|
Familj; hörande till
familjen, tjänare
|
Farlig
|
Äv ansenlig; över måttan
|
Fast
|
Äv fort; säkert; mycket; i hög grad
|
Fattighjon
|
Man eller kvinna som är
intagen på fattighus eller försörjs av fattigvården
|
Feria
|
Veckodagar månd-lörd;
helg- och festdagar
|
Festum
|
Helgdag, fest
|
Fick dem
|
Gav dem; lämnade till dem
|
Flyttningsattest
|
Upprättas av församlingens
präst. Varierande innehåll: Ex Namn, födelsedatum och –ort, ledig
till äktenskap, kunskaper, vaccination
|
Frejdebetyg
|
Anger mottagarens rykte.
Skrivs ut av pastorsämbetet till 1908
|
From
|
Äv rask, duktig, tapper; nytta, fördel, gagn
|
Fru
|
Urspr. Härskarinna; kvinna
gift med man med titeln ”herre”. 1700-t titel på adelsmans el ståndspersons
hustru
|
Frägd
|
Se Frejd
|
Frände, frändskap
|
Manlig släkting genom
blodsband el giftermål
|
Fränka
|
Kvinnlig släkting
|
Fröken
|
Urspr titel på prinsessor,
senare ogifta döttrar till adelsmän och högre ämbetsmän, från 1860
ogift kvinna
|
Ful
|
Äv. rutten, ond, led, lat
|
Få
|
Äv. överlämna, bringa
|
Fåfängt
|
Äv. orätt, ouppsåtligt
|
Fåkunnig
|
Fånig, mindre vetande;
onyttig, värdelös; fåfäng,; värnlös
|
Fästning
|
Trolovning; stadfästelse,
bekräftelse
|
Förbjudna led
|
Släkt- el andra led som omöjliggör
äktenskap. Intill 1680 är äktenskap förbjudet intill 4-5 led, därefter
intill andra led (kusiner). 1845 blir kusingifte tillåtet.
|
Förkväva
|
Moder ligger ihjäl sitt
barn. Om det sker av våda blir hon varnad och fri från böter annars går
saken till domstol. Avgörs av prästen och socknens äldsta, Kronofogde
och länsman närvarar (1734 års lag)
|
Förlovad
|
Avskedad
|
Förmå
|
Äv. bjuda, säga
|
Förpakta
|
Arrendera
|
Försvarslös
|
Äger inte ärligt arbete
el tillräcklig förmögenhet
|
G
|
|
Galen
|
Äv. okunnig
|
Ganska
|
Äv. hel, hel och hållen; mycket, i hög grad
|
Gemini
|
Tvillingar
|
Gill
|
Äv. stolt, övermodig; styvsint
|
Gratial
|
Pension, understöd, nådegåva
|
Grymhet
|
Äv. vrede, häftighet
|
Gunst
|
Äv. avgift; fördelaktigt utseende
|
Gårdman
|
Undantagsman el dyl som
saknar jord, men har ett hus på annans ägor
|
Gäld
|
Skuld
|
H
|
|
Hemgift
|
Kan bestå av kontanter,
silver, guld och jord. En minimisumma är fastställd. Hustruns enskilda
egendom. Om hon dör barnlös återgår den till hennes släkt.
|
Hemman
|
Bostad; En på landsbygden
av åtskilliga ägor bestående, bebyggd, till visst mantal satt
jordegendom. Jordbruksfastighet tillräckligt stor för att brukaren ska
kunna få sin bärgning och kunna utgöra därå vilande utskylder. År
1723 får ett hemman bara ha 12 åboar.
|
Heraldik
|
Läran om vapenbilder och
vapenkonst
|
Herdaminne
|
En samling personhistoriska
uppgifter rörande präster, domkapitel, lärarstat mm under en längre
tid i ett stift
|
Herr
|
Titel på bl a präst, löjtnant,
rådman mm
|
Hjon
|
Person som tillhör en
familj el krets, tjänstehjon, fattighjon, inhyseshjon etc.
|
Hjälp
|
Gärd, pålaga
|
Hora
|
Timme
|
Horbrott
|
Äktenskapsbrott
|
Hospital
|
Inrättning för vård av vägfarande,
gamla och sjuka
|
Hov
|
Gästabud; Herremöte; måtta,
sedlighet
|
Husförhör
|
Årliga kunskapsförhör
som hålls av prästen
|
Hustavlan
|
Tolv korta tillägg till
Luthers katekes, som framhåller människans skyldigheter och rättigheter
inom och mellan de tre stånden (överhets- läro- och hushållsståndet
|
Härad
|
Område på landsbygden med
gemensam tingsplats. Handhar den lokala förvaltningen och har dömande
uppgifter
|
Häradsrätt
|
Första instans i civil-
och brottsmål på landsbygden
|
Hävdad
|
Lägrad
|
I
|
|
Ila
|
Äv. dröja, söla; överraska; uppskjuta
|
Illitterat
|
Icke lagfaren
|
Inhyses
|
Person som bor i hus eller
på ägor som tillhör annan person. Är helt eller delvis utanför
produktionen, men har fast förankring i församlingen
|
Inhyseshjon
|
Medellös person som bor
hos någon utan att vara i dennes tjänst eller tillhöra familjen
|
J
|
|
Jungfru
|
Ogift yngre kvinna av högre
stånd
|
K
|
|
Kammare
|
Äv. förvaltningsorgan som sköter finanserna. På
1540-taletuppdelat på Räknekammaren och Räntekammaren
|
Karl
|
Äv. stark och tapper man
|
Katekismi längd
|
Förhörslängd och
nattvardslängd; husförhörslängdens föregångare
|
Kautionist
|
Borgensman
|
Kommunionslängd
|
Topografisk eller
kronologiskt förd längd över nattvardsgäster.
|
Kona
|
Föraktfullt ord om kvinna
ex trollkona; men Äv. om kvinna i god bemärkelse
|
Konservering
|
Soldat, präst el dyl. som
gifter sig med företrädarens änka
|
Konstig
|
Äv. skicklig, konstförfaren, konstnärlig
|
Kronohemman
|
Ägs av kronan, brukas av
åbo el landbo mot arrende och ränta till kronan. Kan säljas och ärvas.
Kronobonde kan bli rusthållare och har rösträtt till riksdagen. Ca 3/5
av samtliga kronohemman ändras till skattehemman 1701-1805
|
Kyrkoplikt
|
Skriftermål el bikt för
den som brutit mot kyrkans lära el det världsligas lag. Den dömde erkänner
sin skuld offentligt och får avlösning. Till 1686 dömer den kyrkliga
myndigheten. 1686-1855 dömer den världsliga domstolen till uppenbar
kyrkoplikt.
|
Kyrkotukt
|
Kyrkans övervakning av tro
och levnad
|
Kyrktagning
|
Kvinnas återupptagande i församlingen
efter barnafödsel. Efter 1686 års kyrkolag skall det ske efter sex
veckor. Upphör 1948.
|
Kåt
|
Äv. frodig, kraftig, yster
|
Kämnärsrätt
|
Underdomstol. Första
instans i stadens jurisdiktion. Upphör 1849
|
Kätteri
|
Blodskam, incest
|
L
|
|
Lagmansrätt
|
Lantdomstol mellan häradsrätt
och hovrätt. Tar bara upp tvistemål som överklagas från häradsrätt.
Upphör 1849.
|
Lam
|
Äv. onyttig, oduglig
|
Lysning
|
Sker i den församling där
kvinnan bor. Ska ske tre söndagar i rad före giftermålet; upphör 1969
|
Lägenhet
|
Från hemman avsöndrat, frånskilt,
jordområde som ej satts i mantal
|
Lägersmål
|
Könsumgänge mellan
ogifta, lönskaläge. Är åtalbart till 1855. Böter utgår med 32
skilling för kvinnan, dubbelt för mannen
|
Löftesman
|
Borgenär, borgensman för
den av brudgummen utlovade morgongåvan
|
Löskekarl
|
Lösdrivare
|
M
|
|
Madame
|
Gift kvinna av högre stånd
till 1700-talet, därefter gift kvinna i allmänhet. Någon gång ogift,
äldre kvinna
|
Mademoiselle
|
Fröken
|
Mamsell
|
På 1700-talet ofrälse,
ogift kvinna av högre stånd, senare för ogift kvinna i allmänhet; fröken
|
Mantal
|
Beteckning för
jordegendoms storlek. Storleken varierar.
|
Mantalslängd
|
Förteckning över alla i
ett distrikt mantalsskrivna. Började redan under 1500-talet.
|
Matrona
|
Gift kvinna, änka, ofta av
högre stånd
|
Men, män
|
Äv. besvär, olägenhet: samtal: medan; samtliga
|
Menlös
|
Oskadd; oskyldig, lättrogen,
enfaldig
|
Morgongåva
|
Brudgummens gåva till
bruden morgonen efter bröllopsnatten. Bestäms vanligen redan vid
trolovningen. Löftesmän går i borgen för den. Tas av mannens enskilda
egendom. Dör kvinnan återgår den till honom. Dör mannen är det
kvinnans enskilda egendom. Bestämmelsen upphävs 1921.
|
Mål
|
Mått
|
N
|
|
Nabo
|
Granne
|
Nedrig, nidrig
|
Låg; ringa
|
Nådeår
|
Efter bl a kyrkans ämbets-
och tjänstemän får änkan ett år då hon får den dödes inkomst och
själv får bekosta en vikarie
|
O
|
|
Obligera
|
Förbinda, förplikta, förskriva;
tvinga
|
Odalman
|
Bonde, jordägare, lantman;
redbar man
|
Oför
|
Svag, oförmögen till
arbete
|
Ohemul
|
Obefogad, orättmätig, orättvis,
otillbörlig, obehörig; har ej full äganderätt
|
Okunnig
|
Äv okänd, obekant
|
Orsak; ursäkta
|
Äv Ursäkt; ursäkta, fri från skuld
|
Osaker
|
Oskyldig
|
Oskyld
|
Ej besläktad
|
Oäkta barn
|
Utomäktenskapligt
barn.1778 får kvinnorna rätt att vara anonyma i födelseboken och barnet
får rätt att intas i skrån och hantverk. 1866 viss arvsrätt efter
modern. 1905 full arvsrätt efter modern och hennes släkt.1915 förlorar
modern rätten till anonymitet. 1970 full arvsrätt efter fadern och hans
släkt.
|
P
|
|
Pagina, pag.
|
Sida
|
Paktum
|
Avtal; Äktenskapsförord
|
Passfrihet
|
I Europa 1860-1914
|
Patronymikon
|
Efternamn bildat av faderns
förnamn med tillägg av –son el –dotter
|
Penitens
|
Ånger, botgöring, bot;
kyrkoplikt
|
Pest
|
Förr: farsot el. epidemi
med dödlig utgång. Senare: böldpest. Större epidemier i Sverige:
1548-49, 1565-66, 1572, 1576, 1580, 1603, 1623, 1629-30, 1638, 1653, 1657,
1710-30. De döda begravs vanligen på särskilda pestkyrkogårdar.
|
Piga
|
Äv Ogift kvinna
|
Plats, plass
|
Torp
|
Plikt
|
Äv disciplin, ordning; tukt, plåga
|
Pris
|
Äv företräde, ära, berömmelse; härlighet, ståt, prakt
|
Proband
|
Den person en släktutredning
utgår ifrån
|
Prospera
|
Förvärva
|
På socknens slut
|
Ofta = sockengång
|
R
|
|
Reduktion
|
Kronan drar in jord och ränteinkomster
som tidigare överlåtits till andra institutioner eller personer genom förläning,
gåva eller försäljning.
|
Reputation
|
Rykte, anseende
|
Rote
|
En socken är indelad i ett
antal rotar som ligger till grund för div. aktiviteter. Ex: soldatrote,
fattigrote, husförhörsrote osv
|
Rusthåll
|
Rustningsskyldigt hemman;
skyldighet som läggs på skattejorden. För vart rusthåll finns en rusthållare
|
Rusthållsstam,
rustningsstam
|
Rusthåll som med egna räntor
och om dessa inte räcker, tillökning av augmentsräntor, underhåller häst,
sadelmundering och ryttare med mundering och betalar konungstionde.
|
Rådhusrätt
|
Stadens motsvarighet till häradsrätt
|
Rågång
|
Gränslinje, markerad med märken
på marken. Markerar gräns mellan skilda jordegendomar, tillhörande
olika skifteslag
|
S
|
|
Saka
|
Anklaga; klaga på, klagomål;
bestrida, neka; skada
|
Saklös
|
Strafflös, fri från
ansvar
|
Skattehemman
|
Ägs och brukas av en självägande
bonde, som betalar ränta (skatt) enl jordeboken till kronan. Endast
skatte- och frälsebönder är röstberättigade till riksdagen.
|
Skälig man
|
Ansedd man, bonde
|
Skön; sköna
|
Äv urskillning, gottfinnande; inse, pröva, anse
|
Skör
|
Äv Lättsinnig,
otuktig
|
Snäll
|
Äv rask, duktig, klok, tjänlig, skicklig
|
Sockengång
|
Socknens fattiga vårdas
och försörjs av gårdarna i byn, olika antal dagar beroende av gårdens
storlek
|
Sockenstämma
|
Har kontroll över så väl
kyrkliga som kommunala angelägenheter. Hålls vanligen 2 gånger/år.
Alla har närvarorätt men bara de jordägande har rösträtt. Prästen är
ordförande. Ersätts 1862 med kommunalstämma och kyrkostämma
|
Sofisteri
|
Falskhet
|
Sorgetid
|
Den tid som enl lag måste
löpa efter make/makas död och ett nytt giftermål. För mannen 6 månader,
för kvinnan 1 år.
|
Spinnhus
|
Arbetsinrättning, särsk.
avsedd för kvinnor men Äv.
vissa tiggare, lösdrivare och brottslingar tas in för att sysselsätta
sig med att spinna garn. Upphör 1825
|
Stadsböcker
|
Årsvisa förteckningar över
stadens styrelse, kyrkliga ämbetsmän etc.
Har medeltida ursprung.
|
Stamtavla
|
En probands ättlingar
|
Sånghus
|
Äldre benämning på koret
|
Säteri
|
Lantgods avsett för åkerbruk
som eftersom ägaren är adlig, befriats från jordskatt och frihet från
rusttjänst, utskrivning mm.
|
T
|
|
Tabellverket,
tabellkommissionen
|
Världens första
statistikorgan. Start 1749. Ersätts av SCB 1858
|
Taverna
|
Gästgiveri, krog, värdshus
|
Taxeringslängd
|
Bygger på
mantalsuppgifter. Införs 1740
|
Tionde
|
Kyrklig skatt som urspr.
utgår med 1/10 av avkastningen i jordbruk, boskapsskötsel, fiske mm. (Prästen
får 1/3, biskopen, sockenkyrkan och de fattiga resten. Införs på
1100-talet. 1527 reduceras under kronan den del som inte tillfaller prästen
och blir kronotiondet.
|
Torp
|
Små nybyggen el små gårdar
på frälsemark vars innehavare har dagsverksplikt på huvudgården,
Senare betalar torparen arrende till huvudgården med arbete eller pengar.
1743 får självägande bönder också anlägga torp på sin mark. 1750 Äv.
kronojord.
|
Trolovning
|
Rättsligt giltigt äktenskapslöfte.
Trolovningsbarn har arvsrätt efter fadern. 1915 jämställs trolovning
med förlovning. 1973 tas det bort ur giftermålsbalken.
|
Tukthus
|
De första uppförs under
Gustav II Adolfs tid för landsstrykare, tiggare och annat löst folk, och
för kvinnor dömda till straffarbete.
|
U
|
|
Undantag
|
Livstids underhåll med
kost, logi och övriga naturaförmåner. Ofta upprättas ett
undantagskontrakt, där den avträdande parten mot vissa villkor överlåter
gården på den nye ägaren
|
Undergå
|
Äv godta, underkasta sig; godkänna, gå in på
|
Underlig
|
Äv underbar
|
Uppenbar skrift
|
Mor till oäkta barn som
kyrktas inför hela församlingen. Mot 100 daler silvermynt kan hon slippa
första gången. Andra gången 200 daler.
|
Urtima ting
|
Hålls när som helst under
året, ofta direkt efter inträffad händelse som kräver omedelbar rättslig
behandling. Fordrar 12 närvarande nämndemän. Om de inte är fulltaliga
svärs närvarande bönder in som tillfälliga nämndemän.
|
V
|
|
Vaccination
|
Föreskrift om
skyddsympning mot smittkoppor 1804. Vaccinatör var ofta klockaren. Från
1917 vaccinerar läkare.
|
Vatten och bröd
|
Enl 1734 års lag är
straffet 4-28 dagar. Från 1864 3-20 dagar. Straffet upphör 1884.
|
Å
|
|
Åborätt
|
Rätten att bebo ett
hemman. Ex självägande bonde, skattelandbo, kronolandbo, frälselandbo,arrendator
och adelsperson. Ger vanligen rätt att friköpa fastigheten. Införs vid
16600-talets slut och ersätts med ny form 1926.
|
Åldersår
|
Levnadsålder
|
Äktenskapsålder
|
1734 man 21 år, kvinna 15
år. Mannens blir snart 18 år. Slut 1800-t kvinna 17 år. 1915 kvinna 18
år.
|
Ärevördig
|
Titel på bl a komminister
och lärare
|
Ärlig
|
Aktad, ansedd, förnämlig
|
Ö
|
|
Övermaga
|
Minderårig, omyndig;
numera uppblåst, högfärdig
|