A |
|
B |
|
Backstugusittare |
Bor i en backstuga och försörjer sig med arbete hos jordägaren eller andra bönder, el som hantverkare. Har inte arbetsskyldighet gentemot jordägaren. Är ofta medellös, men här finns även yrkesmän som skomakare och smeder. |
Befallningsman |
Under 1600-talet benämning på landshövding, högre militärt befäl; domhavande kommendant på något av kronans slott. Ibland kronofogde |
Bergsfogde |
Högste ämbetsman i gruvor el bergslag. Förestår ett fögderi inom ett bergmästaredistrikt och är åklagare i bergstingsrätten. Uppbär kronoutskylderna av smälthyttor, stångjärns- och spikhammare och manufaktursmedjor. Ersätts 1853 av bergmästare |
Buntmakare |
Bereder
skinn med kvarsittande hår, syr pälsverk och fällar; Äv. färgare, pälsvaruhandlare |
Byfogde, byföreståndare |
Kallar
till bystämma, leder förhandlingar, har överinseende över byns räkenskaper
och gemensamma arbeten. Är en ordningsman som har hand om byns handlingar och
är ordförande i byrätten mm. Väljs av byalaget, vanl på ett år. Äv.
ämbetsman i en stad, med uppgift att bl a förestå
uppbörden och delta i stadens styrelse. Tillsätts i detta sammanhang av
kronan. |
C |
|
D |
|
Degn |
Klockare (äldre benämning) |
Doctare |
Doktor |
Domestik |
Tjänstehjon, tjänare |
Drabant |
(Militär) urspr furstliga personers livvakt. Under Gustv II Adolf en organisation av ryttare och fotfolk. Upphör 1821 |
Dragon |
Kavallerist som förflyttar sig till häst, men strider till fots. Mellanled mellan lätt och tungt kavalleri. |
Dräng |
Ung man, yngling; ogift hemmason/man; manlig anställd |
E |
|
F |
|
Faktor |
Person som för annans räkning driver handel el större affär; affärsombud: uppsyningsman el förman vid vapenfabrik el anna större fabrik, verkmästare; kommissionär; arbetsledare på tryckeri |
Fiskal |
Tjänsteman som i egenskap av åklagare beivrar överträdelser av lagar och förordningar; bevakar kronans rätt; är föredragande i besvärsmål (i hovrätt) |
Fjärdingsman |
Lägre befattningshavare. En i var socken. Väljs av sockenstämman (kommunalstämman) Kronobetjäningens biträde vid indrivningar, ordningens upprätthållande, vägsyner mm. I staden fyra bland borgarna utsedda män som övervakar förvaltning och rättsskipning. |
Fogde |
Kronans, regeringens el enskilda stormäns ställföreträdare och förvaltare. Uppbär skatt från bönderna. För jordebok, saköreslängder mm. |
G |
|
Gelbgjutare |
Tillverkar mässingsföremål och föremål av gulmetall |
H |
|
Hejderidare |
Skogvaktare |
Herredagsman |
Riksdagsman |
Husar |
Ryttare klädd i ungerskinfluerad uniform från 1758 |
Husman |
Lantarbetare som äger sitt hus men inte jorden. Försörjer sig bl a med arbete åt bönderna. Har friare ställning än stataren; husbonde, husfar; inhysesman: tjänare som inomhus sköter bl a städning, dukning, bäddning mm. |
Häradsdomare |
Främste nämndeman. Utses av häradshövdingen, är nämndens talesman och förvarar häradskistan |
Häradshövding |
Ledare för häradets rättsskipning, hushålls- och förvaltningsangelägenheter. Ex domars verkställande, utföra exekutiva uppgifter, bevaka häradets rätt till böter, ha uppsyn över vägar, broar, häradsallmänning osv |
Häradsskrivare |
Ansvarig för mantalsskrivning och mantalslängder från 1668. Kronofogdens kontrollant vid uppbörden. För jordebok och uppbördsbok, upprättar uppbörds- och taxeringslängd mm. |
Högvälborne |
Titel på grevar och friherrar |
Högvällärde |
Titel på kyrkoherdar på landsbygden, bataljons- och skvadronspredikanter som inte är magistrar |
Högärevördige |
Titel på pastorer i församlingar |
I |
|
J |
|
Jordekvinna, jordemor, jordegumma |
Oexaminerad barnmorska |
K |
|
Kammarherre |
Högre hovtjänare som uppvaktar furstliga personer |
Kamnär, Kämnär |
Hovtjänare i furstes närmaste omgivning; ämbetsman som handhar vissa göromål i en stads rättsskipning och förvaltning; ledamot av kämnärsrätt; i äldre tid person som uppbär och redovisar en stads inkomster |
Kansliråd |
Titel på vissa medlemmar i kanslikollegium, senare i kanslirådet |
Kapelan, kaplan |
Präst i kapellförsamling eller annexförsamling, hjälppräst |
Klerk |
Präst, kyrklig person |
Klockare |
Är under katolska tiden vanligen prästvigd; kyrkoherdens biträde i allt. Har tillsyn över kyrkans lösöre, biträder vid själ- och fattigvård, leder kyrkosången, är lärare, vaccinatör mm. Väljs av kyrkoherden och församlingen gemensamt enl instruktion 1686 |
Knekt |
Fotsoldat,
infanterist; Äv: manlig befattningshavare i
underordnad ställning ex tjänare, dräng |
Kommerseråd |
Byråchef i kommerskollegium |
Komminister |
Titel
på prästs ordinarie medhjälpare; Äv: präst i
annexförsamling |
Kontraktsprost |
Biskopens förtroendeman inom kontraktet. Är förman för församlingsprästerna och förrättar visitationer, prästval, inventerar kyrkoarkiv mm. Tillsätts av biskopen |
Kornett |
Lägsta officersgraden inom kavalleriet; En trupp ryttare. Kornetten för standaret |
Kronofogde |
Förestår fögderiet 1687-1917, underställd länsstyrelsen. Chef för kronolänsman och fjärdingsman. Ansvarig för kronouppbörden. Har uppsikt över allmän ordning, säkerhet och hälsovård, ansvar för polisväsendet. |
Krämare |
Person som handlar med kramvaror; minuthandel |
Kvartermästare |
Befäl som leder underhållstjänsten vid ett militärförband; Anförare för ryttaravdelning. |
Kyrkvaktmästare, kyrkväktare |
Befattningshavare vid en kyrka. Ansvarar för ordning i kyrkan, särskilt i samband med gudstjänst och kyrklig förrättning. Biträder vid kyrkogårdens vård, är klockarens biträde. |
L |
|
Ladufogde |
Arbetsledare på sydsvenska jordbruk. |
Landsfiskal |
Landshövdingens biträde. Bevakar kronans rätt, övervakar lagar och förordningar, åtalar och beivrar, har uppsikt över mantalsskrivningen. Kan ta upp mål i alla typer av domstolar mm. 1918 övertar han en del av kronofogdens uppgifter (lokal åklagare, polischef, utmätningsman). Upphör 1694 |
Landshövitsman |
Landshövding |
Länsman |
Kunglig tjänsteman inom vart härad el skeppslag Bevakar kronans rätt vid ting i civil- och brottsmål; ansvarar för väghållning etc. Ersätts 1917 med landsfiskal. |
Löjtnant |
Av kapten utsedd ställföreträdare |
M |
|
Magister |
Akademisk examen före 1860-talet motsvarande Fil. Doktorsexamen; senare lärare |
N |
|
Nämndeman |
Ska delta i tingsförhandlingar; biträda vid syner, skattläggning av nya gårdar, mantalsskrivning, överlämna stämningar. Valbar är person boende i häradet, som tillhör bondeståndet och från 1823 är fylld 25 år. |
O |
|
P |
|
Pedell |
Vaktmästare vid domkapitel eller universitet. |
Piga |
Ung ogift kvinna; ogift hemmadotter; kvinnlig anställd; tjänstehjon |
Predikant |
Förestår kapellförsamling |
Principal |
Herre, husbonde, arbetsgivare; styrelseledamot |
Profoss |
Åklagare i krigsrätt; polisuppsyningsman i läger; fångvaktare i armen; senare rättsbetjänt vid regemente; verkställare av kroppsstraff. Utses av häradet. |
Prokurator |
Åklagare, ombudsman, syssloman |
R |
|
Rotemästare |
Person utsedd av soldatroten att fungera som dess ombud gentemot soldaten/båtsmannen och myndigheterna. Äger ofta rotens största hemman, på vilken soldattorpet ligger. |
Rusthållare |
Äger rusthållsstam, är befriad från jordeboks- och mantalsränta, deltar inte i roteringen. |
S |
|
Sadelmakare |
Tillverkar sadlar, piskor, pistolhölster, resekoffertar och alla läderarbeten på vagnar |
Salpetersjudare |
Tillverkar salpeter. Han arbetar fem månader/år och arbetet börjar 14/4. Är ej bunden av tjänstehjonsstadgan. Befriad från krigstjänst och mantalspenningar och blir efter 30 år gratialist. Där är vanl. 24 st per län. |
Sexman, siäxman |
Kyrkans ordningsman. Har urspr. uppsikt över kyrkans tionde. Dömande ledamot av sockenrätten; kontrollant vid kyrkvärdarnas redogörelser mm. Utses av sockenstämman och har även vissa kyrkliga uppdrag. Upphör 1862. |
Skarprättare |
Officiell benämning på person som verkställer dödsstraff. Bödel, mästerman. Begraver även självmordsoffer som skall ”begravas i tysthet” |
Sockenherre |
Kyrkoherde, sockenpräst |
Strandsittare |
Bor vid kusten, sysslar med strandfiske och jordbruk, har inte äganderätt till sin lägenhet. |
T |
|
Tapetserare |
Stoppar och klär möbler, tillverkar och klär kuddar, madrasser mm. Sätter även upp vävda tapeter och gardinuppsättningar |
Tolvman |
Nämndeman |
Torpare |
Har dispositionsrätt över ett torp, ofta på livstid, ibland även för sina barn. Betalar arrende i form av dagsverken på huvudgården el. med kontanta medel. |
Tullnär |
Av statlig myndighet tillsatt tjänsteman vid tullkammare |
U |
|
V |
|
Vargeringskarl, -man, -soldat |
Extrasoldat som förbinder sig att vid ordinarie soldats avgång rycka in i hans ställe. Bönderna är skyldiga att hålla sådan. |
Välaktad |
Titel på civila tjänstemän av lägre grad utan kunglig fullmakt |
Välboren |
Titel på lägre adliga ätter, obetitlad adel. Äv. oadlig som nått viss maktposition i samhället |
Välförståndige |
Titel på ex nämndeman |
Vällärde |
Titel på lägre präster, skollärare, studenter, gymnasister mm |
Y |
|
Å |
|
Åbo |
Juridisk term för den som under ärftlig besittningsrätt innehar annans jord. |
Ålderman |
Ansvarig för att byordningen efterlevs |
Ä |
|
Ö |
|
|
|